Sökresultat:
4253 Uppsatser om Fysisk riksplanering - Sida 1 av 284
Riksintressen i den översiktliga planeringen
Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats
och ifrågasatts. Tillämpningen av riksintressesystemet har ansetts haft
grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde
riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då
bristerna och problemen med tillämpningen av riksintressesystemet ansågs vara
av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och legitimitet var det
intressant att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den
översiktliga planeringen.
Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillämpades i
praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt
avgränsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i
förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som användes i
arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en
enkätundersökning.
Resultatet av litteraturstudien och enkätundersökningen påvisade att det fanns
problem och brister med riksintressesystemet och tillämpningen av det, i den
översiktliga planeringen.
De slutsatser som kunde dras var att:
? Majoriteten av kommunerna geografiskt avgränsade samtliga riksintressen
enligt länsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av
tjänstemännen angav att kvaliteten på länsstyrelsernas underlagsmaterial var
bristfällig i flera avseenden.
? Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och
tillämpades i den översiktliga planeringen.
? De statliga myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna saknade
tillräckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillämpa
riksintressesystemet.
? Riksintressesystemet och tillämpningen av det genomfördes inte enligt
intentionerna i gällande lagstiftning..
RIKSINTRESSEN I BLÅSVÄDER
Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på
militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska
planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i
en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal
nivå.
En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges.
Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska
riksplaneringen började på 1960-talet.
Riksintressen i den översiktliga planeringen
Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats och ifrågasatts. Tillämpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då bristerna och problemen med tillämpningen av riksintressesystemet ansågs vara av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgränsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial.
RIKSINTRESSEN I BLÅSVÄDER
Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet.
I stridens hetta
Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande
miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ?
exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och
naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya
naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där
riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att
beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna
tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark-
och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten
har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska
osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.
Fysisk aktivitet i förskolan : En studie av några pedagogers arbete med fysisk aktivitet i förskolan
Studiens övergripande syfte är att skapa fördjupad förståelse kring betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan. Mer specifikt är syftet att undersöka vilken betydelse pedagoger tilldelar fysisk aktivitet i den pedagogiska verksamheten. Vår avsikt är också att ta reda på hur pedagogerna uppfattar sambandet mellan fysisk aktivitet och lek. De frågeställningar denna studie tar upp är: Hur ser pedagoger på betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan? Hur planerar och genomför pedagoger arbetet med fysisk aktivitet i förskolan? Hur ser pedagoger på sambandet mellan fysisk aktivitet och lek?Detta är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer med sex verksamma förskollärare.
I stridens hetta
Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.
Fritidspedagogers syn på och arbete med fysisk aktivitet
Uppsatsens syfte är att få en inblick över hur fritidspedagoger ser på och arbetar med fysisk aktivitet. Undersökningen gjordes genom en webb enkät. 163 yrkesverksamma fritidspedagoger besvarade enkäten. I bakgrunden belyses fritidshemmets framväxt, fritidspedagogens yrkesroll samt hur den fysiska aktiviteten påverkar barns hälsa och utveckling. Resultatet visade att majoriteten både anser att fysisk aktivitet hör till fritidshemmens ansvarsområde och att det är en viktig del i deras verksamhet.
Äldres erfarenheter och upplevelser av fysisk aktivitet utifrån ICF
Människan är byggd för fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar kroppen positivt. Muskelmassan minskar med åldern vilket medför minskad muskelstyrka. Detta leder ofta till att de vardagliga sysslorna blir mer ansträngande än tidigare. Studier har visat att den funktionella förmågan och livskvaliteten kan förbättras genom fysisk aktivitet.
Upplevelse av fysisk aktivitet hos personer med typ-1 diabetes
Introduktion/bakgrund: Cirka 50 000 människor i Sverige har typ-1 diabetes. Typ-1 diabetes är en autoimmun sjukdom där insulinproduktionen i kroppen upphör med tiden. Det finns en del teorier om varför vissa personer utvecklar typ-1 diabetes, dock är det inte klarlagt varför vissa personer utvecklar sjukdomen. Personer med typ-1 diabetes måste tillföra insulin genom dagliga injektioner. Fysisk aktivitet påverkar typ-1 diabetes genom att nsulinkänsligheten ökar.
Barn och ungdomars motivation till fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet är betydelsefullt, då det både har positiva psykiska och fysiska effekter på människan. De senaste åren har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns många olika faktorer som påverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest återkommande faktorerna är dock att ha kul och känna sig kompetent..
Undersökning av fyra skolors dagliga fysiska aktivitet
Uppsatsens syfte är en undersökning av fyra skolors intentioner och arbete i skolår 0-3 med daglig fysisk aktivitet. Undersökningen består av åtta intervjuer med fyra rektorer och fyra lärare. Intervjufrågorna bygger på att få en insikt om rektorer och lärares inställning till fysisk aktivitet. Uppsatsen tar upp viktiga fysiska och psykiska effekter av fysisk aktivitet. Teorier om idrott och hälsa styrker behovet av rörelse.
Fysisk aktivitet på recept (FaR) : En kvalitativ studie om patienters upplevelser
Syftet med föreliggande studie är att analysera patienters upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR) och på vilket sätt dessa upplevelser påverkar deras syn på hälsa och fysisk aktivitet.För att ta reda på syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och respondenterna består av tre kvinnor och tre män i åldrarna 57 till 73 år, som alla har eller har haft FaR.Till grund för analysen av studiens empiri har fyra teorier valts ut. Dessa teorier är: Institutionaliseringens ursprung, tillit och ontologisk trygghet, social responsivitet samt språk och kunskap i vardagslivet.Resultatet visar att upplevelsen av fysisk aktivitet (FaR) är positiv. Det visar även att denna upplevelse har påverkat synen på fysisk aktivitet och hälsa på ett positivt sätt. Den förändrade synen innebär ett bredare tänk när det gäller fysisk aktivitet och ökad insikt och medvetenhet när det gäller hälsa.
Samband mellan stress och fysisk aktivitet : - kunskap för sjuksköterskans hälsofrämjande omvårdnadsarbete
Samhället förändras i en allt snabbare takt och med det ökar också stressen bland individer och därmed stressrelaterade sjukdomar. Genom att bedriva en hälsofrämjande hälso- och sjukvård kan många livsstilssjukdomar förebyggas. Fysisk aktivitet sägs vara stressreducerande och ha goda effekter på stressrelaterade symtom. Syftet i föreliggande litteraturstudie var att beskriva samband mellan stress och fysisk aktivitet. Femton kvantitativa vetenskapliga artiklar återspeglas i resultatet som i sin tur är indelat i fyra olika kategorier: fysisk aktivitet minskar stress, fysisk aktivitet påverkar stress i ett dos-responsförhållande, fysisk aktivitet minskar inte stress samt stress har effekter på fysisk aktivitetsnivå.
Fysisk aktivitet i skolan, ur pedagogens synvinkel
Arbetet Fysisk aktivitet i skolan ? Ur pedagogens synvinkel undersöker och redovisar pedagogers syn på den dagliga fysiska aktiviteten i skolan. Hur pedagoger arbetar med daglig fysisk aktivitet och hur de uppfattar effekterna av ett sådant arbete. Att inkludera fysisk aktivitet under skoldagen är ett av skolans uppdrag, det uppdraget skall alla pedagoger som arbetar under Lpo 94 följa. Syftet är att undersöka huruvida pedagogens roll och arbetssätt påverkar skoldagen, samt vilka resurser och verktyg pedagogerna använder sig av.